En person som inte sysslar med musikproduktion kanske inte ens är medveten om att det finns olika typer av ljudformat, vart och ett med specifika egenskaper som gör det till det perfekta valet för en viss användning. De kanske inte undrar vilket populärt ljudfilformat som är bäst, dvs. WAV vs MP3.

Om du var tonåring i mitten av 2000-talet ägde du förmodligen en MP3-spelare innan du bytte till den mycket finare iPod:n. MP3-spelare var banbrytande och kunde lagra tusentals låtar, något som var helt nytt på musikmarknaden fram till dess.

Men hur lyckades vi ladda upp så mycket musik till en enhet med så litet diskutrymme? Eftersom MP3-filer, jämfört med WAV-filer, komprimeras för att ta mindre diskutrymme. Detta innebär dock att ljudkvaliteten går förlorad.

Numera kan du stöta på ett halvt dussin olika ljudfilformat utan att du ens inser det. Om du däremot känner till detaljerna i varje ljudfilformat kan du välja det bästa för det projekt du arbetar med.

I den här artikeln kommer vi att titta på de vanligaste ljudfilformaten. Om du är musikproducent eller vill bli ljudtekniker är den här kunskapen avgörande. Den kommer att vara till hjälp för dig för tillfället. På samma sätt, om du vill uppnå en optimal ljudupplevelse när du lyssnar på musik, måste du veta vilket föredraget format som garanterar den bästa ljudupplevelsen. Låt oss dyka ner i det.

Förklarade filformat

Den största skillnaden mellan olika typer av digitala ljudfiler ligger i om filen är komprimerad eller ej. Komprimerade filer lagrar mindre data och tar mindre diskutrymme i anspråk. Komprimerade filer har dock sämre ljudkvalitet och kan innehålla komprimeringsartefakter.

Filformat delas in i tre kategorier: okomprimerade, förlustfria och förlustfyllda.

• Okomprimerat format

  Okomprimerade ljudfiler innehåller all information och alla ljud från den ursprungliga ljudinspelningen; för att få ljud av CD-kvalitet bör du använda okomprimerade filer med 44,1 kHz (samplingsfrekvens) och 16-bitars djup.

• Förlustfritt format

  Förlustfria format minskar filstorleken med hälften utan att påverka ljudkvaliteten. Detta görs tack vare ett effektivare sätt att lagra överflödig data i filen. Förlustkomprimering fungerar genom att ta bort ljuddata för att göra filen mindre och lättare att dela.

• Komprimerat format

  Komprimerade format som MP3, AAC och OGG är mindre i storlek, men de offrar frekvenser som det mänskliga örat knappt kan höra, eller så tar de bort ljud som ligger så nära varandra att en otränad lyssnare inte märker att de saknas.

Bitrate, dvs. mängden data som omvandlas till ljud, är en avgörande faktor här. Bitrate för ljud-CD:er är 1 411 kbps (kilobit per sekund). MP3-filer har en bitrate mellan 96 och 320 kbps.

Kan det mänskliga örat höra skillnaden mellan en komprimerad och okomprimerad ljudfil?

Absolut, med rätt utrustning och utbildning.

Bör du oroa dig för det?

Nej, om du inte arbetar inom musikindustrin eller är audiofil.

Jag har varit verksam inom musikbranschen i över tio år och jag kan ärligt talat inte höra skillnaden mellan en MP3-ljudfil med 320 kbps och en vanlig WAV-fil. Jag har inte världens mest tränade öra, men jag är inte heller någon tillfällig lyssnare. Jag kan med säkerhet säga att vissa musikgenrer med rikare ljud, som klassisk musik eller jazz, påverkas mer av komprimering än andra musikstilar, som t.ex.pop- eller rockmusik.

Om du är audiofil har du förmodligen rätt ljudutrustning som garanterar en autentisk och transparent återgivning av ljud. Med rätt hörlurar eller ljudanläggning kan du höra skillnaden mellan olika format.

Hur låter denna kvalitetsskillnad? Ju högre volym, desto tydligare är skillnaderna. Det övergripande ljudet är mindre definierat och de klassiska instrumenten tenderar att smälta samman. I allmänhet förlorar spåren djup och fyllighet.

Vanligaste format för ljudfiler

• WAV-filer:

  WAV-filformatet är standardformatet för CD-skivor. WAV-filer genomgår minimal bearbetning av originalinspelningen och innehåller all information som omvandlades från analog till digital när originalljudet spelades in. Filen är enorm men har bättre ljudkvalitet.Om du är musiker är WAV-filer ditt levebröd.

• MP3-filer:

  MP3-filer är ett komprimerat ljudformat som minimerar filstorleken på bekostnad av ljudkvaliteten.Ljudkvaliteten varierar, men är inte alls lika högkvalitativ som WAV-filer.Det är det perfekta formatet för att spara musik på din bärbara enhet utan att ta slut på lagringsutrymmet.

Andra ljudfilformat

• FLAC-filer:

  FLAC är ett förlustfritt ljudformat med öppen källkod som tar ungefär hälften av utrymmet för WAV. Eftersom det är möjligt att lagra metadata är det ett utmärkt format att använda när du laddar ner högkvalitativ musik. Tyvärr har Apple inte stöd för det.

• ALAC-filer:

  ALAC är ett förlustfritt ljudformat som är identiskt med FLAC när det gäller ljudkvalitet, men som är kompatibelt med Apple-produkter.

• AAC-filer:

  Apples alternativ till MP3, men det låter bättre än MP3 tack vare en mer optimerad komprimeringsalgoritm.

• OGG-filer:

  Ogg Vorbis är ett alternativ till MP3 och AAC med öppen källkod som för närvarande används av Spotify.

• AIFF-filer:

  Apples okomprimerade och förlustfria alternativ till WAV-filer ger samma ljudkvalitet och noggrannhet.

WAV vs MP3: musikindustrins utveckling

Om vi har tekniken för att leverera högkvalitativt ljud på CD-skivor och som digitala nedladdningar, vad är då syftet med ljud av låg kvalitet? Många lyssnare kanske inte ens är medvetna om skillnaden i kvalitet mellan dessa format. Ändå har vart och ett av dem spelat en grundläggande roll för musikindustrins utveckling under de senaste decennierna. I synnerhet MP3- och WAV-formatens uppgång till berömmelse.format definierar den inspelade musikens historia.

Dessa två typer av filer lagrar ljuddata för datorer och bärbara enheter, vilket gör det möjligt för alla att få tillgång till musik utan att behöva köpa den i fysiskt format (band, cd eller vinyl). WAV-formatet har varit det högkvalitativa formatet par excellence, men det var MP3-filerna som tog musikindustrin med storm.

Det finns en exakt tidpunkt då ljudfiler av lägre kvalitet blev populärast bland unga musiklyssnare: när peer-to-peer-musikprogramvaran växte fram i slutet av 90-talet och början av 2000-talet.

Peer-to-peer fildelningstjänster gör det möjligt att distribuera och ladda ner alla typer av digital musik som finns i ett P2P-nätverk. Alla inom nätverket kan ladda ner och tillhandahålla visst innehåll till andra. Senare versioner av P2P-nätverk är helt decentraliserade och har ingen central server.

Musik var det första innehållet som delades i stor utsträckning i dessa nätverk, helt enkelt på grund av dess popularitet bland unga människor och det lättare formatet jämfört med filmer. MP3-filer var till exempel det absolut vanligaste formatet eftersom de minskade användningen av bandbredd samtidigt som de gav musik av god kvalitet.

På den tiden var de flesta människor inte särskilt intresserade av formatets kvalitet, så länge de kunde få sin musik utan att behöva betala en krona. Sedan dess har saker och ting förändrats, och streamingplattformar är stolta över att erbjuda streamingformat som erbjuder standard-CD-kvalitet, för bästa streamingprestanda och en optimal ljudupplevelse.

Lättviktiga, lätta att dela och med tillräckligt bra ljudkvalitet: människor laddade ner och delade MP3-filer nonstop i P2P-nätverk; Napster, den första peer-to-peer fildelningstjänsten som blev världskänd, hade 80 miljoner aktiva användare när den var som störst.

Napsters berömmelse var kortvarig: tjänsten var aktiv mellan juni 1999 och juli 2001 och stängdes efter att ha förlorat ett rättsfall mot några av de stora skivbolagen vid den tiden. Efter Napster ledde dussintals andra P2P-tjänster fildelningsrörelsen, och många av dem är fortfarande aktiva idag.

Kvaliteten på de MP3-filer som fanns tillgängliga i fildelningstjänster var ofta undermålig. Särskilt om du letade efter något sällsynt (gamla låtar, outgivna inspelningar, okända artister och så vidare) var risken stor att du skulle få en skadad fil eller en fil med så dålig kvalitet att musiken inte gick att njuta av.

Förutom källan till originalinspelningarna var en annan faktor som sänkte kvaliteten på musik som kunde laddas ner från P2P-tjänster kvalitetsförlusten när albumet delades med fler och fler användare. Ju fler som laddade ner och delade ett album, desto större är risken att filen förlorar viktiga data i processen.

För tjugo år sedan var internet inte alls lika tillgängligt som idag, och därför var kostnaderna för bandbredd extremt höga. P2P-användare valde därför mindre format, även om det ibland skulle innebära att filens kvalitet försämrades. WAV-filer använder till exempel cirka 10 MB per minut, medan en MP3-fil kräver 1 MB för samma ljudlängd.filerna växte enormt på några månader, särskilt bland unga musiklyssnare.

Man kan till och med säga att möjligheten att "sänka" ljudkvaliteten på ett spår var det första steget mot den musikindustri som vi känner till idag, styrd av musikströmningsplattformar och digitala nedladdningar. Ljud av låg kvalitet frigjorde ljudet från de fysiska format som det hade varit begränsat i i över ett sekel och gjorde det möjligt för lyssnarna att upptäcka och dela ny musik med en banbrytande hastighet jämfört medtidigare tider.

P2P-nätverk gjorde musik tillgänglig för alla och var som helst. Före denna revolution var det extremt svårt att hitta sällsynta inspelningar eller upptäcka okända artister; detta oändliga överflöd tog bort den flaskhals som orsakades av de stora skivbolagen och gav lyssnarna möjlighet att upptäcka mer musik och det gratis.

Detta gladde naturligtvis inte de stora aktörerna inom musikindustrin vid den här tiden. Skivbolagen stämde och kämpade för att stänga webbplatser. Pandoras ask var dock öppen och det fanns ingen väg tillbaka. Detta var den viktigaste förändringen inom musikindustrin sedan vinylskivans uppfinning på 1930-talet.

Den ökande bandbredden på internet och den ökade kraften hos persondatorerna gav människor möjlighet att dela allt fler mediefiler på nätet. I mitten av 2000-talet var hundratals miljoner människor engagerade i fildelning. Vid den tiden trodde majoriteten av amerikanerna att det var acceptabelt att ladda ner och dela innehåll på nätet. Faktum är att den massiva ökningen av bandbredden på internet mellan 2000-talet och2010-talet berodde främst på det ökande antalet användare av P2P-tjänster.

Som okomprimerat format låter WAV-filer fortfarande bättre än MP3-filer, men syftet med MP3-filerna var att göra musik, särskilt sällsynt musik, allmänt tillgänglig för en global publik.

Det sista kapitlet i den här historien (åtminstone hittills) är uppkomsten av musikströmningstjänster. På samma sätt som peer-2-peer-webbplatser dramatiskt förändrade musikbranschens landskap för tjugo år sedan, gjorde de leverantörer av ljudströmning som blev berömda i slutet av 2000-talet det också.

Processen att frigöra musiken från dess fysiska begränsningar och göra den tillgänglig för alla ledde till att en allt större publik blev intresserad av högre ljudkvalitet och lättare tillgång till musik. Ljudstreamers erbjuder enorma musikbibliotek som är tillgängliga via flera enheter genom ett abonnemangsprogram.

Återigen påverkas ljudkvaliteten på den musik du kan strömma på dessa plattformar av vilket ljudfilformat de använder. Vissa stora aktörer, som Tidal och Amazon Music, erbjuder olika alternativ för strömning av högupplöst ljud. Qobuz, en musikplattform som specialiserar sig på klassisk musik men som hela tiden utökar sin katalog, erbjuder högupplöst ljud och vanlig CD-kvalitet. Spotify har inteerbjuder musikströmning i hög upplösning och erbjuder för närvarande AAC-ljudformat med upp till 320 kbps.

Vilka format låter bäst?

WAV-filer återger ljudet i dess originalformat. Detta garanterar högsta kvalitet och trohet i ljudet. Allt beror dock på vad du lyssnar på och hur du lyssnar.

Om du lyssnar på den senaste K-pop-hiten i dina billiga hörlurar när du sitter på tåget spelar ljudformatet ingen roll.

Låt oss däremot säga att din passion är klassisk musik och att du vill pröva den unika, uppslukande ljudupplevelse som denna genre erbjuder. I det fallet kommer okomprimerade WAV-filer i kombination med rätt hifi-ljudsystem att ta dig med på en ljudupplevelse som inget annat format kan erbjuda.

Vilket är det rätta formatet för ditt projekt?

Musiker och audiofiler bör alltid välja format som genomgår minsta möjliga bearbetning när de konverteras från analogt till digitalt, dvs. WAV- och AIFF-ljudfiler. Om du går in i en inspelningsstudio med MP3-filer som du vill inkludera i ditt nästa album kommer teknikerna att skratta åt dig.

När musiker spelar in ett album behöver de bästa ljudkvaliteten eftersom låtarna spelas in, mixas och mastras av olika yrkesmän. Alla måste ha tillgång till hela frekvensspektrumet för att ge ett slutresultat som låter professionellt på alla enheter.

Även om du är amatörmusiker vill du ändå använda okomprimerade ljudformat som originalkälla. Du kan konvertera WAV till ett MP3-filformat, men du kan inte göra det tvärtom.

Om du delar högkvalitativ musik online bör du välja ett förlustfritt format som FLAC. Detta ger en mindre filstorlek utan hörbar kvalitetsförlust.

Om du vill få ut din musik och göra den tillgänglig och delbar för alla är ett förlustformat som MP3 det bästa alternativet. Dessa filer är lätta att dela och ladda upp på nätet, vilket gör dem idealiska för marknadsföringsåtgärder.

Slutsats

Jag hoppas att den här artikeln har hjälpt dig att bättre förstå hur man använder olika ljudformat. Alla dessa format har egenskaper som gör dem användbara för producenter och audiofiler. Det viktigaste är att du använder ett lämpligt format för varje situation.

När det gäller WAV vs MP3 vill du inte skicka en MP3-fil av din senaste låt till en masteringstudio. På samma sätt vill du inte dela en stor, okomprimerad WAV-fil i en WhatsApp-grupp. Att förstå skillnaderna mellan ljudformat är det första steget mot en effektiv marknadsföringsstrategi och en optimal lyssningsupplevelse.